- Nyhems plan 2
- 311 35 Falkenberg
- Tel: 0346-88 64 90
- Fax: 0346-844 78
- E-post
Klicka för att ladda ner "Alla ska lyckas!"
- Falkenbergs gymnasieskola /
- Utbildning /
- Ämnen /
- Svenska /
- Framkant 2008-04-04
Framkant - konferens för svensklärare
Ungefär 200 lärare från hela landet deltog i läromedelsförlagets konferens vid Slussen, som bjöd på både skratt och alvar och en god portion matnyttiga seminarier. Vi försökte sprida ut oss i minglet för att samla så många intryck som möjligt. Nedan följer korta resuméer av flera av de seminarier som konferensen bjöd på.
Debatt kring Faction-begreppet
Mina klassiker, dina klassiker, våra klassiker, Alla tiders klassiker?
Författaren Jonas Hassen Khemiri och litteraturkritikern Agneta Ewards presenterade och diskuterade arbetet med att ta fram ytterligare 50 klassiker, för att komplettera de numera "klassiska" 100. I en underhållande dialog förklarade de hur diskussionerna förs "bakom kulisserna" och hur urvalet görs. I de kommande 50 kommer vi att se en hel del österländsk litteratur, men även klassiker som "glömdes" i förra urvalet. Böckerna som kan komma i fråga spänner över 4000 år, och fem kontinenter, allt från De små tingens gud till Frankenstein.
Sex titlar finns redan utgivna:
Att leva av Yu Hua, Allt går sönder av Chinua Achebe, Skogens salt av Nguyên Huy Thiêp, Stjärnans ögonblick av Clarice Lispector, Pedro Páramo och Vansinnesläkaren av Machado de Assis.
Följ utgivningen på www.kulturradet.se
!
Utsikt från konferenslokalen
Bloggen möter undervisningen,
Liza Greczanik
Liza , en högstadielärare från Skåne, föreläste och presenterade i power point hur hon arbetar med bloggen som verktyg för språkutveckling. Liza är webbdesigner och svensklärare i en person.
Det projekt hon presenterade utgick från ett pågående klassrumsarbete i åk 7/ett läsprojekt.
Den blogg hon utgick från som pedagogiskt exempel finner man på www.wordpress.com
Liza bloggar även själv under rubriken Språkmakargatan.Hon inledde med ett litet filosofiskt resonemang i vilket hon använde uttryck som bloggosfären och blogglasögon.
Eleverna behöver få klart för sig att när de går in i bloggvärlden finns det ett antal spelregler de behöver anpassa sig till. Lärarens roll är viktig här.
Även om elever använder datorer dagligen kan vi inte utgå från att de vet hur man gör när man bloggar. I åk 7 var det enstaka elever som hade bloggat.innan de drog igång det här projektet.
Det är viktigt att läraren sätter etiska regler för hur bloggandet skall ske. Eleverna behöver också medvetandegöras runt frågan vilken information vill de förknippas med.
Språklusten måste tillbaka in i klassrummet och bloggandet är en väg till detta. Det finns ett antal positiva faktorer förknippade med att blogga i undervisningen. Här kommer några av dem enligt föredragshållaren.
· eleverna tränar och stärker sitt skrivande
· eleverna tränas i att skriva för olika mottagare
· genom respons till andra elever i bloggen tränas de att tycka till i olika frågor och formulera sina åsikter
· alla elever kan komma till tals
· lär sig att skriva olika slags texter i olika sammanhang
· lär sig kombinera skrivandet med modern teknik
· lär känna internet
· ökar känslan av gemenskap
· ger möjlighet till föräldrarmedverkan
*En del av det pedagogiska arbetet för läraren är också att vara tydlig i hur man ger kritik och visa på hur bloggen skall användas som ett verktyg för lärandet och inte utnyttjas som en chat.
Det vidgade textbegreppet - Så gör man med hjälp av film och TV -
Film- och mediapedagog Johan Holmberg, Göteborg (arbetar för Folkets Bio och Multimediabyrån)
Holmberg redovisade genom film och tv-inslag hur man kan arbeta med film och TV i klassrummet.
Han utgick från tre olika typer av filmanalyser:
Dramaturgisk analys
Karaktärsanalys
Stil och genreanalys
Det handlar alltså om att titta på berättelserna, personerna och formerna och att våga utgå från den filmvärld och de serier som eleverna själva möter. Holmberg visade klipp ur filmer som Berättelsen om syskonen Baudelaires olyckliga liv, Adaptation, Inside Man och lyfte fram några olika dramturgiska berättarkomponenter i dessa.
Kortfilmen "For the Birds" 2min 40 sek lång (extra material på dvdnMonsters Inc )är ett exempel på ett filmiskt litet mästerverk
Det är tillåtet att visa film från sk strömmande video /direktsändningar på Internet och från Multimediabyrån i klassrummet.
(Författaren har för övrigt givit ut en ny lärobok, Filmboken, om film på förlaget Natur och Kultur)
Lena Jeppsson och Elisabeth Jensnäs
IT, språket, skolan och framtiden,
Carl Heath
.
Carl började med att tala om hur fort den tekniska utvecklingen gått och hur takten bara ökar. Han talade om de tre senaste generationerna, som han kallade: Baby boomers, Generation X, och Net Generation, där den yngsta gruppen är den som använder sig av den senaste tekniken på ett mer naturligt sätt än vi någonsin kunnat föreställa oss.
Carl ställde frågan, vilka kompetenser vi kommer att behöva i framtiden, och för att besvara den frågan använde han sig av en professor, Henry Jenkins, som forskat i detta. Denne menar att framtidens människor behöver dessa kompetenser:
Baskunskaper: läs-och skrivkunnighet, och mattekunskaper. (Här påpekade Carl att vi måste hjälpa ungdomarna att utveckla sitt chattspråk, för chatten är, och kommer att bli i än större omfattning, även ett arbetsredskap inom yrkeslivet.)
Forskningsfärdigheter.
Tekniska färdigheter.
Mediakunskap.
Lek - Det kanske låter konstigt, men vi behöver människor som kan leka!
Simulation - Att kunna simulera.
Framställning — att kunna spela rollspel eller forumspel.
Appropriation — att kunna bryta ner och förändra medieuttryck, t ex att plocka ljudet ur en youtube-film och använda den som ringsignal.
Multitasking.
Distribuerad kognition, som man klarar bra om man spelar mycket dataspel. Öga-hand.
Förmågan att utvärdera och granska data och media.
Transmedianavigation — förmågan att hantera ett ständigt flöde av information och berättelser över flera media.
Nätverkande.
Carl Heath hade också tittat på en undersökning av ungdomars preferenser för lärande, och här följer dessa preferenser.
· Man lär gärna i grupp, en fysisk grupp eller en grupp på nätet.
· Vänner lär varandra.
· Engagemang är en förutsättning för lärande.
· Visuellt, men också kinestetiskt.
Meningsfulla uppgifter underlättar inlärning.
Poetry Slam på gymnasiet — tävlingar i estradpoesi,
föreläsning med Solja Krapu, poet, och Britt Nedestam, gymnasielärare.Britt berättade hur intresset för poesi hade väckts när man, för att samla in pengar till en resa, läste poesi på lokaltågen, och sålde diktsamlingar. Detta ledde senare till att elever bestämde sig för att arrangera ett Poetry Slam. Man ordnade en workshop, där eleverna skrev poesi, övade sig att läsa för publik, och att tala i mikrofon. Därefter kontaktades ett proffs, Solja Krapu, och hon kom och agerade MC. Dessutom bjöd man in lokala poeter. Första pris var anmälningsavgiften till SM i Poetry Slam.
Britt har nu under flera år arrangerat Poetry Slam som ett inslag i kursen Litterär gestaltning, men en idé är att man skulle kunna ha det som projektarbete.
Solja läste några av sina dikter och Elisabeth köpte en av hennes böcker. Hon tänker senare köpa en annan av Krapus diktsamlingar med tillhörande CD-skiva, som kollegiet då kan låna.
Mellan Dante och Big brother,
Christina Olin-Scheller
.
Christina talade om det avstånd som finns mellan textens innehåll och läsaren. Avståndet får inte vara för stort, för då kan inte läsaren ta till sig texten, men inte heller för liten för då sker ingen utveckling, eller inlärning. Här har läraren en viktig roll, när de skall hjälpa eleverna att överbrygga avståndet.
Hon hade intervjuat elever på gymnasiet om deras textinhämtning, och upptäckt att det är stor skillnad på flickor och pojkars textinhämtning. Pojkarna lade mycket tid på dataspel, och lite tid på TV-tittande, men nästan ingen läste något på fritiden. Flickorna däremot, tar emot flera olika sorters text, från veckotidningar, såpor, böcker osv, och de har också lättare för att läsa nya texter.
Det som intresserar ungdomar idag är s.k. faktion: litteratur som liknar romanen, men som utger sig för att berätta en sann historia. Exempel på dessa är t ex Gömda, Pojken som kallades Det och En blomma i Afrikas öken. Det är viktigt att tala med eleverna om denna litteratur, eftersom det ligger i roman-genrens natur att den är fiktiv, alltså saknar sanningsanspråk, och många av dessa faktion-romaner framför värderingar och åsikter i frågor som bör bemötas.
Ungdomar skriver gärna, t ex fanfiction, där de skriver om sin idol, eller någon litterär gestalt. De kan t ex skriva om hur det var när Voldemort (i Harry Potter) var ung.
På sidan www.fanfiction.net kan man hitta exempel på detta.
Språkparadoxen — hur ska vi förstå den,
Patrik Hadenius
Hadenius är chefredaktör för tidningen Språk, en tidskrift som tagit över den framlidna publikationen Språkvårds läsare, men dessutom har lyckats engagera ytterligare ca 11 000. Upplagan är nu i närheten av 16 000.
Tidningens framgång visar att det finns ett mycket stort intresse för språk, och kanske främst för det svenska språket, dess uppbyggnad, ursprung och användning. En återkommande skribent i tidningen, som kommer ut 6 gånger om året, är Fredrik Lindström, som var en av de första att inse, och till viss del också har skapat, svenska folkets intresse för det egna språket.
Men varför är det då, att när det finns ett så uttalat intresse för språket, att språkutbildarna klagar över bristande elevunderlag, både i antal och kunskapskvalitet?
Hadenius menar att intresset för det svenska språket grundas i att vi möter, och utsätts för så många olika språk: Via invandrare och turister, och deras språkanvändning, både i deras egna språk och hur de behandlar det svenska språket, blir vi varse egenheter och underligheter i språket. Samtidigt kan vi uppleva att det finns en hotbild mot språket, vilket gör att intresset att bevara det ökar.
Men varför är det då så att vi trots intresset för språket ändå inte fördjupar våra kunskaper, vare sig i det egna eller främmande språk? Kanske är det helt enkelt så att vi inte upplever att vi behöver kunna något språk? Hadenius har inget svar på frågan, men uppmanar oss som pedagoger att tala med eleverna om språkets nytta, dess skönhet och visa våra elever att språket lever och är roligt!
Tidningen Språket köpes på bland annat Pressbyrån. För lärare som är anslutna till något av de stora fackförbunden ges 50% rabatt på första årets helårsprenumeration. Dessutom är det inte bara tillåtet, utan uppmuntras, att reproducera artiklar ur tidningen för användning i klassrummet!
Queerperspektivet i svenskämnet — om att som lärare rikta sig till ALLA elever,
Simon Ceder och Åsa Elmsäter
När Simon och Åsa träffades på lärarutbildningen i Malmö kom de från olika bakgrund: Åsa hade växt upp i den naiva föreställningen att världen bestod i prinsessor och riddare, mamma, pappa och barn. Simon hade däremot tidigt insett att han inte stämde in i normen och under hela sin skoltid känt sig "konstig" och udda i förhållande till läromedlens tilltal. De bestämde sig för att skriva ett gemensamt examensarbete om queerperspektiv i svenskläromedel.
Föreläsarna visade på tre olika sätt att behandla HBT- frågor i läromedlen: Osynliggörande, synliggörande och medvetandegörande.
Med osynliggörande menar man de läromedel som helt ignorerar författares homosexuella motiv, eller utesluter information ur biografier. Osynliggörande innebär också att man hela tiden har en heteronormativ utgångspunkt i analysfrågor eller uppgifter, tex "I grupp, killar för sig och tjejer för sig, diskutera hur ni vill att er drömtjej eller drömkille skulle vara!" Simon menar, säkert med rätta, att det är svårt att "komma ut" i en sådan diskussion.
Synliggörande menar man är ett steg på vägen, där homosexualitet erkänns, men ställs emot den heterosexuella normen, eller uppmärksammas, men med en ursäktande ton. Föreläsarna menar att det säkert sker i all välmening men riskerar att bli tokigt och lika uteslutande för de elever som inte följer den heterosexuella normen som osynliggörandet. Som exempel tar man här texter som lyfter upp tex Lagerlöfs relation till Sophie Elkan, men som försöker bortförklara den.
Medvetandegörande är att neutralisera genus där det går; Att behandla litteraturens teman utifrån ett genuslöst perspektiv; Att i stället för att prata om manlig och kvinnlig kärlek bara prata om kärlek, att låta eleverna själva tolka och sätta etikett på, men naturligtvis upplysa dem om texternas, och författarnas bakgrund.
Föreläsarna pekar också på vikten att noggrant välja debatt-ämnen för argumentationsuppgifter: En lärare uppmanar sällan sina elever att debattera funktionshindrade eller invandrares rättigheter, medan det har varit fullt legitimt att diskuteras homosexuellas rätt till adoption eller partnerskapsregistering.
Senaste nytt om viktiga och heta skolpolitiska frågor,
Bertil Österberg, utbildningsdepartementet.
Under seminariet presenterades i kortform de förändringar som de senaste veckorna lagts fram om grundskola och gymnasieutbildning. Eftersom utbildningsdepartementet inte har något med kursplaner att göra hade Österberg inget att rapportera om ev. kursinnehåll. Däremot berättade han att intagningskraven till högskolan kommer att förändras och skärpas.
På gymnasiet ska finnas en examinationsansvarig lärare, med särskild kompetens. Hur detta ska lösas vet ingen i nuläget. Lektorstjänsterna inom gymnasieskolan ska återinföras och premieras. Förutom den diskuterade lärarlegitimationen finns också föreslaget en rektorsbehöriget.